Kvinnoläkaren David Erneman och hans hustru Marianne har varit gifta i 15 år. Deras äktenskap har varit lycklig, men "tuppat av av idel välmåga", som David uttrycker det. Den här sista sommaren har han haft en älskarinna, en ung flicka vid namn Suzanne. Innan David och Marianne träffades hade Marianne varit förlovad med en svensk konstnär bosatt i Köpenhamn, Carl-Adam, som även var Davids bästa vän. Olycklig och uppriven återupptar hon sin kontakt med Carl-Adam och besöker honom då och då under sommaren. Plötsligt vaknar David till sans och vill inget hellre än att återvinna sin hustru. Han tar upp jakten på Marianne som intet ont anande sitter på tåget till Köpenhamn.